MSB redovisar idag två regeringsuppdrag som är av stor betydelse för den fortsatta utvecklingen av den kommunala räddningstjänstens roll inom det civila försvaret. Det ena uppdraget handlar om att beskriva hur räddningstjänsten behöver vara utformad för att hantera de utmaningar ett krig på svensk mark skulle kunna innebära. Det andra uppdraget rör aktivering av civilplikt för personalförstärkning av kommunal räddningstjänst.

Kommunal räddningstjänst är idag i huvudsak dimensionerad för att hantera olyckor i fred så som bränder, trafikolyckor och drunkningar. Under ett krig kommer det inträffa betydligt fler samtidiga olyckor vars omfattning många gånger är betydligt större till omfattning och konsekvenser än vad räddningstjänst är vana att hantera i fredstid. Det kan bland annat handla om omfattande bränder i hus och industrier, sök- och räddningsinsatser i raserade byggnader och, hantering av oexploderad ammunition. I dagsläget har kommunal räddningstjänst begränsad erfarenhet, kunskap och utrustning att hantera den typen av insatser.

Dub­ble­rad per­so­nal­styr­ka be­hövs vid höjd be­red­skap
Det krig som pågår i Ukraina har tydligt visat att det finns behov av att skydda sin personal, materiel samt säkra sin infrastruktur och drift genom reservkraft, drivmedelslager och reservdelar.

– För att vara förberedda inför en situation med höjd beredskap och kunna hantera de påfrestningar som ett väpnat angrepp på Sverige skulle kunna innebära, ser vi att den nuvarande personella numerären på cirka 16 000 hel- och deltidsanställd personal i kommunal räddningstjänst behöver fördubblas, säger Henrik Larsson, chef på enheten för räddningstjänst vid stora olyckor vid MSB.

Utöver personalförstärkning finns det även ett övergripande behov av personlig skyddsutrustning och betydande förstärkning av materiel som t.ex. indikeringsutrustning och lyftutrustning som kan användas i raserade byggnader.

Ci­vil­plik­ti­ga är en vik­tig re­surs
Fördubblingen av personalvolymen är i första hand tänkt att ske genom en återinförd civilplikt. I första skedet genom direktinskrivning av personer med tidigare fullgjord räddningstjänstutbildning som i dagsläget inte arbetar inom kommunal räddningstjänst. Med utgångspunkt i de personer som sedan tidigare har en kompetens genom utbildning eller erfarenhet för uppgifter inom räddningstjänst, bedömer MSB att mellan 2 000 och 3 000 personer kan tillföras kommunernas krigsorganisationer för räddningstjänst redan inom några år. På sikt ska försörjningen ske genom mönstring och uttagning till grundutbildning i räddningstjänst.

Det ska rädd­nings­tjäns­ten klara 2033
MSB:s bedömning är att kommunal räddningstjänst fram till 2033 ska ha;

förmåga att genomföra sök och räddningsinsatser, hantera oexploderad ammunition samt indikera och sanera för skydd mot kemiska stridsmedel och kärnvapen,
beredskapsplanerat i varje kommun en uthållighet om minst tre månader,
nått en personalvolym för höjd beredskap på 32 000 kvinnor och män,
grundutbildats och genomfört repetitionsövningar för all personal,
förmåga att agera självständigt på alla ledningsnivåer vid störda förhållanden,
förstärkts med materiella resurser och modern teknik anpassat till krigets krav.
Att åstadkomma effektiva och samordnade räddningsinsatser under höjd beredskap och ytterst krig kräver dessutom att kommunens räddningstjänst, tillsammans med direkt berörda aktörer, har getts möjlighet till planering, utbildning och övning.

Viktigt att identifiera behov i hela samhället
Det civila försvaret behöver stärkas i alla delar av samhället. MSB har lämnat in underlag till regeringen om behov vi ser och vad det kan komma att kosta.

Samhällets aktörer måste själva identifiera hur deras verksamheter behöver planeras.

Källa: MSB Pressmeddelande