Det fria ordet fyllde 250 år

13 JAN 2017
Skrivet av :

Fredagen den 2 december fyllde det fria ordet 250 år i Sverige. Året var 1766 när den första tryckfrihetsförordningen vann laga kraft, efter att den dåvarande regenten, kung Adolf Fredrik, undertecknade den nya grundlagen. Det var den österbottniske prästen Anders Chydenius som med sitt politiska parti, Mösspartiet, drev frågan för att stoppa censur från staten och införa offentlighetsprincipen för offentliga handlingar inom den svenska myndigheten.

– Man kan formulera det på ett elegant sätt, och sen kan man vara mer pragmatisk och se vad följderna av det blir. Det ena är det mer filosofiska och övergripande, att det ska vara fritt och föra politiska diskussioner och så. Men om man ser till yttrandefrihetens betydelse så handlar det inte bara om politik och samhällsfrågor, utan det handlar lika mycket om vetenskapliga rön och sådant som driver mänskligheten framåt även materiellt, berättar Nils Funcke, lärare och expert inom områdena yttrandefrihet och tryckfrihet, till journalisten.se.

Under årens gång har lagen genomgått olika förändringar och påhopp, men trots detta fortsätter den att skydda det fria ordet.

– Det har hänt en hel del och det har funnits perioder när den inte funnits i praktiken också. Under Gustav III:s tid och under andra världskriget så kringskars den på sådant sätt så att den i realiteten var upphävd. Men den har återhämtat sig trots alla de här attackerna och ur askan i elden uppstått i något högre form, som har vidgat skyddet för meddelare och vidgat möjligheterna att i nya medieformer, få säga sitt och ge uttryck om sina ekonomiska teorier, villfarelser, hädelser med mera. Inte bara då via papper.

TEXT: ROBIN NILSSON

Om Skribenten
Robin är vår flitiga medhjälpare som med kameran i högsta hugg rycker ut innan vi andra hinner blinka. Du träffar honom med största sannolikhet på något av Älvsbyns musikarrangemang.