Gunnar Lauritz och Carina Isaksson.

I början av juni fick vi i Älvsby lottakår en inbjudan till brunch hos Lotta Lauritz i Ersnäs den 3 juli klockan 11.00 för att prata esperanto. Inbjudna var också Gabriel Erixon med fru Sandra från Luleå.

Efter maten hade Lotta ordnat med frågetävling i trädgården, vi fick en lapp med ett växtnamn på esperanto och sedan gällde det att försöka sätta rätt namn på rätt växt. Det var inte så lätt som man trodde.

Gunnar Lauritz.

Vi beslöt också att ombilda Luleå Esperantosällskap till Norrbottens Esperantosällskap.

Men hur kan man komma på tanken att starta en cirkel i esperanto när det finns så många andra språk att studera?

Esperanto är ett spännande språk som dessutom är lätt att lära sig. Vårt studieförbund NBV backade upp oss, vi fick hjälp med studiematerial med mera.

Ju mer vi läser om esperanto, ju mer imponerade blir vi. Förbundets kansli finns i Stockholm, men liksom i de flesta andra förbund består styrelsen av medlemmar från hela Sverige, så det är inte alltid kansliet är bemannat. Men det finns en telefonsvarare där man kan lämna sitt telefonnummer så blir man kontaktad.

Förbundet har även ett vandrarhem i Lesjöfors i Värmland, där ordnas konferenser, läger,
esperantokurser med mera året om.

Men det mest imponerande som förbundet driver är kurserna på Fjellstedtska skolan i Uppsala. Sedan 150 år tillbaka har skolan utbildat präster, den har också samarbete med Uppsala Universitet.

Den som skapade esperanto var polacken Ludwig Zamenhofvar (målet var att skapa ett gemensamt språk för hela världen). Den som tog esperanto till Sverige var Valdemar Langlet. Förbundet bildades 1906 men då hade verksamheten redan varit igång i 15 år.

I Uppsala finns en park som 1912 invigdes till minne av Langlet.

Här i Norrbotten fanns ett stort engagemang för esperanto i arbetarkretsar i Malmfälten under tidigt 1900-tal. Ett särskilt förbund finns i dag för arbetar-esperantister, Svenska ArbetarEsperanto.

Förbundet, på esperanto Sveda LaboristaEsperanto Asocio, förkortat SLEA.

Genom Gabriel Erixon, som är medlem i förbundet, fick vi tidningen Arbetar-Esperantisten.

Ja, det finns hur mycket som helst att skriva om esperanto. För vetgiriga finns mycket att läsa på nätet. Norrbottens Esperantosällskap finns på Facebook.

Vi hade en fantastiskt fin och lärorik dag i Ersnäs, det bestämdes att nästa träff skulle bli i Älvsbyn. Efteråt sa vi ”Dankon gis revido” och återvände hem.

Fakta:
Esperanto är ett planspråk som konstruerats för att fungera som internationellt hjälpspråk. Av de förslag till internationellt hjälpspråk som framlagts är esperanto det mest spridda.

Språkets namn kommer från den pseudonym, Doktoro Esperanto, det vill säga ”en doktor som hoppas”, som den polske upphovsmannen dr L.L. Zamenhof använde när han publicerade sitt förslag till internationellt språk år 1887. Zamenhofs syfte med esperanto var att det skulle fungera som andraspråk för alla människor och leda till ökad förståelse och minskad risk för krig och konflikter mellan olika länder och folk. Esperanto har inte antagits officiellt av någon stat men fungerar idag som arbetsspråk för ett hundratal internationella föreningar och organisationer och har kommit att användas av människor i olika delar av världen för mellanfolkliga träffar, resor, brevväxling och olika kulturella syften som litteratur, radiosändningar och Internet.

Källa: Wikipedia

Gunnel Nilsson
Älvsby Lottakår