Julbordet – rest av ett matkrig mellan adel och borgare

22 DEC 2015
Skrivet av :

julmat

Det svenska julbordet har anor från Vikingarnas julblot. Men utformningen och syftet har förstås ändrats under årens lopp. Dagens tradition har sin grund i ett matkrig mellan adeln och borgarna för 300 år sedan. Personer med vett & etikett avnjuter julbordet i fem turer.

Mycket av det som vi numera serverar skiljer sig från det som dukades upp på 1600-talet. Det mesta är faktiskt relativt nytt med dopp i grytan, julkorv och lutfisk som undantag.

En sak finns dock kvar; traditionen hur vi äter och beter oss. Dagens julbord är ett eko från den sociala klasskampen mellan adeln och borgarna?

Striden på matbordet seglade upp under 1600-talet och 1700-talets första hälft. Då började den allt mer välmående borgarklassen på allvar utmana adeln både ekonomiskt och politiskt. Detta kunde naturligtvis inte högfärdiga adelsmän stillasittande bevittna.

Festmåltid med 80 rätter!

Tidigare hade klasskampen utkämpats i form av överdådiga vanor och genom en kapprustning i rikedomar. Alltid med adeln och aristokratin som segrare. Men vid denna tidpunkt började helt plötsligt nyrika borgare i allt större utsträckning imitera och överträffa dem.
Ny arena för klasskampen blev matbordet. En festmåltid kunde bestå av mer än 80 rätter! 2000-talets julbord är alltså en betydligt magrare kopia än originalet.

Salt, sött, surt och beskt dukades fram. Tanken var inte att gästerna skulle äta av allt, utan fritt välja det man tyckte bäst om efter tycke och smak. Oskrivna lagar i vett och etikett, att välja rätt i överdådet, skulle avslöja samhällsklass.

Språkliga rester

Uttrycket ”god smak” är därför en konkret rest, i bokstavlig mening, från detta matkrig. “Att visa god smak” blev ett allt viktigare sätt för adeln att hålla distans till alla nyrika borgare och köpmän. Serveringsmetoden kallas à la francaise. Precis som i dag. Gästerna serveras inte utan väljer själva vad de vill ha efter smak och lust men med stil.

I slutet på 1700-talet blev dock servering à la russe allt vanligare. Det innebär att färdigkomponerade maträtter serveras till gästerna i en bestämd ordning; exempelvis förrätt, varmrätt och efterrätt. Detta ledde så småningom till uppkomsten av den moderna restaurangen, en slags demokratisering av adelns lyxliv.

Som kuriosa kan berättas att för 1600-talets kungligheter var livet bokstavligen en fest. Exempelvis berättas det om Karl X Gustav att han åt två måltider om dagen, var och en bestående av 24 rätter. Till detta drack han stora mängder öl och vin.Tillsammans hällde kungen och hans sex närmaste hovmän genomsnittligen i sig tre liter öl respektive tre liter vin om dagen.

Källa: Böckerna ”Förflutenhetens landskap” och ”Den oövervinnerlige” av historieprofessorn Peter Englund, Wikipedia, nordfalks.se och Etikettdoktorn Mats Danielsson.

————————————————————————

FAKTA: VETT & ETIKETT RUNT JULBORDET

Gå direkt fram till tallrikshögen. Räck omedelbart en tallrik till ditt sällskap. Ta egen tallrik, men fyll den inte med bröd, kniv och gaffel! Gör en strategisk lov runt bordet med tallriken i handen och lägg upp det som gäller för julbordets avätande.
Toppråga inte. Du kan byta tallrik och bestick mellan varje tur till bordet. Bröd och bestick tar du i handen under tallriken efter maten. Smöret klickar du på kanten av tallriken.

Första turen:
Spickesill, inlagd sill, glasmästarsill, senapssill, kryddsill, gravad strömming, ättiksströmming, gubbröra, sillsallad, potkes, Västerbottenost.

Andra turen;
Rökt fisk, gravad lax, kall lax, inkokt strömming, inkokt ål, ålaladåb, böcklingsallad, räkor.

Tredje turen;
Leverpastej, julskinka, fårfiol, kallt kött, grisfötter, kall griljerad grisknorr, kalvsylta, pressylta, rullsylta, korvsallad, äggsallad, ostsallad.

Fjärde turen;
Småvarmt, Janssons frestelse, ansjovisfräs, sillbullar, stekt salt sill, ler-tallrikssill, sotare, laxpudding, kokt rimmad oxbringa, kalvfrikadeller, stekt fläsk, fläskkorv, hackkorv, julkorv, blodkorv, köttbullar, revbensspjäll, brunkål, rödkål, långkål, lutfisk.

Femte turen;
Osten och kexen, bärkompott, fruktsallad, ingefärspäron, pepparkakor, punschtårta, risgrynsgröt, ris á la Malta, spettekaka, äppelkaka, klenäter, med mera…

TEXT: EMELIE BERGLUND

Om Skribenten
Våra gästskribenter består av personer som intresserar sig för allt som berör Älvsbyn med omnejd. De bidrar med bilder, reportage och artiklar som vi får inskickade. Allt för en ännu mer levande sida.