Del 2 av 4

Tisdagen den 29 april besöktes Älvsby Folkhögskola av turnén Välj Rättvisa Nu. Dagen bjöd på tre olika workshops där deltagarna fick lära sig mer om och diskutera gruvfrågan, rasism och EU-valet. 

Som motvikt till den i kommunen rådande kopparfebern, diskuterades de negativa aspekterna av gruvetableringar i olika delar av världen. Av förståeliga skäl kom diskussionen att till stor del att handla om den svenska situationen.

Intresserade deltagare lyssnar till fakta kring gruvetableringar.

Landgrabbing

Deltagarna under rättvisedagen fick lära sig om uttrycket landgrabbing och hur det yttrar sig.

– Staten går in och säljer mark i landet som ingen egen person, enligt pappren, äger. Problemet är att många urfolk har brukat land och vatten i hundratals år, och därmed borde ha landrätten.

Pontus Kjelldahl berättade om fenomenet Landgrabbing.

När ägarbevis saknas säljs marken snabbt till bland annat gruvintressenter. Fenomenet kallas landgrabbing och är vanligt i många sydamerikanska länder, men Pontus Kjelldahl menar att det sker även i Sverige. Hanna Ekström berättar att några av arrangörerna innan turnén gjort studiebesök i bland annat Gállok (Kallak, Jokkmokk), där det finns planer för etablering av ett framtida gruvdistrikt.

Mänskliga rättigheter för ursprungsfolken

Hanna Ekström berättade sedan mer om ursprungsfolks rättigheter till mark och vatten, och hänvisade till ILO-169, en konvention som syftar till att hindra diskriminering. ILO:s Konvention nr 169, som enbart handlar om urfolks rättigheter, har antagits av FN.

Olika FN-organ har vid flera tillfällen starkt kritiserat Sverige som inte anses respektera samernas mänskliga rättigheter. Också Europarådet och OECD pekar på brister i Sveriges behandling av samerna. Varför har då Sverige inte ratificerat ILO:s Konvention nr 169 om Urfolks Rättigheter?

”Eftersom Sverige har skrivit under nästan alla relevanta konventioner om mänskliga rättigheter som FN antagit kan man undra över varför Sverige valt att inte skriva under just ILO Konventionen nr 169, den enda FN-konvention som specifikt skulle garantera samernas rättigheter. Detta är särskilt underligt, eftersom Sverige är ett land som rent allmänt är känt för att respektera mänskliga rättigheter. Varför väljer då Sverige att ignorera just samernas rättigheter?”

Hanna Ekström lärde deltagarna mer om urfolks rättigheter.

Sveriges gruvliga välvilja

Från mänskliga rättigheter vägde diskussionen sedan över på de ekonomiska sidorna av gruvindustrin. Ett exempel på hur Sverige vill främja gruvnäringen, är att Sverige har ett offentligt (unikt!) arkiv av borrkärnor, förmodligen världens största. 3,5 miljoner meter svensk berggrund finns samlad för allmän beskådan, tillsammans med kartor och analyser. Värdet uppskattas till ungefär fem miljarder svenska kronor – kostnaden att göra om alla borrningar, tester och analyser.

Boktips: Smutsiga miljarder – den svenska gruvboomens baksida, Arne Müller

Den svenska malmen – den norska oljan

Den svenska malmen jämförs gärna med Norges olja. Synpunkter fördes fram, att bolagen slipper undan alltför lättvindigt när de tar del av de enorma värdena.

– Sverige skänker bort sina naturtillgångar i den blinda glädjen att få fler arbetstillfällen i landet, menar Pontus Kjelldahl och fortsätter;
– Bara två promille av vinsten går till den svenska statskassan. Jämför det med 30-40 procent som andra länder kräver av gruvbolag som utvinner olika typer av naturresurser, allt från järn och kol till guld, silver och diamanter.

Svenskarna betalar notan

Förutom de futtiga ekonomiska vinsterna finns också en överhängande risk att bolagen inte klarar av att fullfölja sina miljöåtaganden.
– Man säkerställer inte att det finns tillräckliga ekonomiska resurser för att sanera en eventuell miljökatastrof.

Två konkursade gruvor i Västerbotten måste saneras och ägaren Lappland Goldminers hade avsatt tre miljoner. Saneringsnotan kan sluta på över 200 miljoner kronor, rapporterade SVT:s Västerbottensnytt i november 2012. Mellanskillnaden står skattebetalarna för.

Täckning för saneringskostnader

Regionrådet för region Västerbotten, tillika socialdemokraten Erik Bergkvist menar att ”… för gruvsanering i Norra Sverige är en rimlig summa att omkring 35 miljarder kronor avsätts till en gruvfond.”

I Sverige betalas en mineralersättning på 2 promille av värdet på det mineral som brutits. Förra året blev det 350 000 kronor till statskassan.

Källor och tips på läs- och lyssningsvärt

www.samer.se 2014-04-30
MALMENS MAKT – artikelserie sänt i Kaliber i P1, Sveriges Radios program för undersökande journalistik

Arrangörer av rättviseturnen

Attac Sverige, Framtidsjorden, Framtiden i Våra Händer, Färnebo folkhögskola, Föreningen Västsahara, Glokala Folkhögskolan, Jordens Vänner, Klimataktion, Latinamerikagrupperna, Latinamerikakommittén i Luleå, MST Stödgrupp, Nätverket för ett fritt Västsahara, RåFILM, Svalorna Indien Bangladesh, Svensk-Kubanska föreningen, Tyfon, Via Campesina Stödgrupp Sverige, Watch it!