Älvsbyn representerat vid Älgförvaltningsträff

Från och med den 1 januari 2012 togs ett nytt älgförvaltningssystem i bruk. Förra veckan träffades Norrbottens sex olika förvaltningsgrupper, där förvaltningsgrupp fyra omfattar fyrkanten-området med Älvsbyns, Piteås, Bodens och Luleås kommuner.

Den 24-25 januari i år träffades Norrbottens alla grupper i Jokkmokk, där Länsstyrelsens jaktenhet är placerad. Uppslutningen var god, av drygt 30 var det runt 25 representanter som samlades för att diskutera och planera älgförvaltningen i Norrbotten. Victoria Kärrman från Vistträsk är en av jägarrepresentanterna i Älgförvaltningsgrupp fyra.

Älgförvaltningsgrupp fyra, från vänster: Tord Jonsson, Kurt Lundgren, Robert Johansson, Torgny Hardselius, Victoria Kärrman. FOTO: Gerd Stuge, jakthandläggare länsstyrelsen. Saknas: Per-Arne Lundström.

Älgförvaltningsgrupp fyra, från vänster: Tord Johansson, Kurt Lundgren, Robert Jonsson, Torgny Hardselius, Victoria Kärrman. Saknas: Per-Arne Lundström. FOTO: Gerd Stuge, jakthandläggare Länsstyrelsen.

På träffen informerade Länsstyrelsen om bland annat avskjutningsstatistik, vad som hänt under hösten, och hur det nya systemet fungerat. Skogsstyrelsen ansvarar för älgbetesinventeringarna och informerade om resultatet av dessa. I dagsläget har Pajala och Tornedalen den tätaste älgstammen i Norrbotten, som i sin tur har flest älgar i Sverige.

– Avskjutningsstatistiken för 2012 inte riktigt klar ännu, men under året sköts cirka 11 000 älgar i Norrbotten, och det vara bara 65 % av tilldelningen, berättar Victoria Kärrman och fortsätter;
– Året innan var ett rekordår, då över 12 000 älgar sköts.

En älgförvaltningsplan började ses över för varje representerat område, där utgår man från hur stor vinterstammen av älg har varit (antal älgar per 1000 hA). Man tittar bland annat på reproduktionen, antalet älgar som bortfaller till följd av viltolyckor och rovdjur. Hänsyn ska också tas till att älgbetesskadorna ska hålla en lämplig nivå.
– Målet för skogsskador är att 7 av 10 tallar vid fem meters höjd ska vara oskadade, berättar Victoria Kärrman.

Idag gör Skogsstyrelsen älgbetesinventering (ÄBIN) på färska skador, och för att målet ska uppnås får max 2-5 % av tallarna ha skador vid dessa inventeringar.

Jakthandläggarna på Länsstyrelsen i Norrbotten, fr.v: Roland Saitzkoff, Gerd Stuge, XXX

Från vänster: jakthandläggarna på Länsstyrelsen i Norrbotten; Roland Saitzkoff och Gerd Stuge, och jägarrepresentant Tord Johansson. FOTO: Victoria Kärrman

Vad gäller viltolyckor rapporteras det mesta, även de fall där älgen inte dött, utan enbart blivit träffad/skadad. Också tågolyckor där älg varit inblandat förs in i statistiken.

– Till exempel är Pitevägen en av de mer olycksdrabbade sträckorna i Älvsbyns kommun, berättar Victoria Kärrman.

Av alla påkörda älgar är 70 % kor, 15 % kalvar och 15 % tjurar. Att korna dessutom är de som står för de största betesskadorna när de böjer ner kvistar åt sina kalvar, gör att avskjutningen på kor bör vara högre än den är på tjurar. Dessutom har Norrbotten idag lite för få tjurar sett till populationen.

Respektive förvaltningsgrupp arbetar med sina egna områdesplaner. Det är långt ifrån klart ännu, men under april och maj kommer Älgförvaltningsgrupp fyra att kalla till möten i berörda kommuner.

Älgförvaltningsarbetet finansieras av Länsstyrelsen som får in pengar från jägarnas fällavgifter (400 kr/vuxen älg, 100 kr/ kalv). Förutom Länsstyrelsen får också skogsbolagen inbetalt en fällavgift av jägarna. Där varierar summan beroende på ägare och markernas storlek. Jägare med egen jaktmark betalar enbart till Länsstyrelsen.

app viltolyckaApptips: Viltolycka
Appen visar kända viltstråk baserat på tidigare viltolyckor. Ha appen igång när du kör bil så varnas du med en ljudsignal när du närmar dig ett område där ett flertal tidigare viltolyckor skett. Appen är framtagen av Svenska Viltolycksrådet.

Direktlänk Appstore

Direktlänk Android Market

 

Om Skribenten
Frida är en inspirerad tvåbarnsförälder som kan liknas vid en schweisisk armékniv; multifunktionell till max. Förutom idéer producerar hon annonser och artiklar. Brinner för (och med) byaanda och drömmer om världsfred.