Älsvsbyentreprenören Volgan Karlsson, styrelseordförande i Niili Mineral AB, har via sitt bolag ansökt om undersökningstillstånd efter diamanter i Rosviksbodarna mellan Piteå och Luleå.
– Det är ett område som är lämpat för diamanter. Allting tyder på att det kan finnas diamanter i området, det har de rätta förutsättningarna, säger Karlsson, till Norrbottens-Kuriren.

Området som Niili Mineral vill undersöka är 225 hektar stort. Anledningen till att bolaget bestämt sig för att leta diamanter i Rosviksbodarna är att de geologiska förutsättningarna är goda.

Bland annat har amatörgeologer bedömt platsen som mycket intressant. Därför har Niili Mineral hos Bergsstaten ansökt om undersökningstillstånd. Något bolaget hoppas bli beviljade till hösten. I sådana fall kan det bli aktuellt med provborrningar nästa år.

Sedan tidigare har Niili Mineral alla tillstånd klara för att starta en minigruva för utvinning av zink i Vindelgransele, norr om Lycksele i Västerbotten.
– Vi väntar på att det ska stabilisera sig på prissidan. Det fladdrar ganska mycket, säger Volgan Karlsson till Kuriren.

Volgan Karlsson är engagerad i fem olika bolag; Norrbottens Bergteknik AB, Lapplands Natursten AB, Granlunds Täkt AB, Scandic MM AB och Niili Mineral AB.

Styrelsen i Nilli Mineral AB består, utöver Karlsson, 65 år, av Per Arne Lindqvist, 70 år från Luleå, Jenny Camilla Maria Karlsson, 38 år från Täby och Per Isak Assar Lindqvist, 39 år från Abborrträsk.
Revisor är Carola Lundgren från Piteå.

Fakta diamanter:
Diamant är en form av kol. Till skillnad från grafit (som också består av kol) är den mycket hård. Ordet ”diamant” kommer från grekiska, adamas (αδάμας), som betyder oövervinnerlig. Diamanten är en ädelsten. Oslipade diamanter kallas för rådiamanter.
Diamanter bildas under högt tryck och hög temperatur i jordens övre mantel på 150-200 kilometers djup. Det finns huvudsakligen två typer av diamanter som bildas genom metasomatiska processer i bergarterna peridotit och eklogit.
Peridotitiska diamanter bildades för cirka 3,5 miljarder år sedan och eklogitiska har bildats i olika generationer som är mellan 900 miljoner och 2,9 miljarder år gamla. Diamanterna förvaras i jordens övre mantel i upp till flera miljarder år innan de transporteras till jordens yta med vulkaniska magmor, vanligtvis kimberlit-magma.
En ”perfekt” diamant som bildats långsamt består av rent kol, är färglös, har oktaedrisk form och är mycket hård. Det som har hänt är att kolatomen har bundit sig till fyra andra kolatomer i form av en tetraeder runt sig. Kolatomerna hålls ihop med hjälp av mycket starka bindningar. Diamantens andra grundform är kubisk och bildas snabbare än oktaedriska diamanter. Sålunda är kubiska diamanter ofta mer oregelbundna och har mer mineral- och vätskeinkluderingar vilket drar ner dess värde. Atomära föroreningar av olika slag ger diamanter med olika färger, så kallade ”fancies”.
Diamanter kan även skapas naturligt vid meteoritnedslag. Det plötsliga tryck och den snabba temperaturhöjningen som uppstår vid ett nedslag kan vara tillräckligt för att skapa mikrodiamanter och kan användas som en indikator på att ett nedslag har ägt rum.