Denna trevliga vårhälsning fick Kristina Kjellgren under en lunchpromenad på tisdagen.
Hälsningen bestod av blommande Tussilago eller Hästhov som är en äldre benämning på samma växt.

Hästhoven (Tussilago farfara) är en korgblommig växt. Det betyder att det som ser ut som en ganska stor blomma egentligen är en korg med många små blommor. Inte nog med det, det som ser ut som många olika växtindivider är egentligen delar av en individ som förgrenar sig under marken.

Hästhov, Hästhovsört, även kallad tussilago (Tussilago farfara) är en liten blomma som ofta växer vid vägkanter mycket tidigt på våren.
Släktnamnet ”Tussilago” (givet av Linné) betyder förjagare av hosta (jämför latinets ”tussis”, som betyder ”hosta” och ”agere”, som betyder ”fördriva”). Artnamnet ”farfara” syftar på en art av poppel, vars löv har en vag likhet med tussilagons.

Tussilagon är en typisk vårblomma som sticker upp ur det vissnade fjolårsgräset så snart tjälen börjar släppa. De små blommorna som snart färgar hela dikeskanter gula uppskattas mycket som vårtecken. De stora rabarberliknande blad som efterträder blomningen är mindre uppskattade.

Namnet tussilago är vanligt eftersom det vetenskapliga namnet trängt ut det äldre folkliga ”hästhov”. Namnet hästhov kan syfta på att växtens blad till utseendet ansetts vara något hästskoformade, eller vara en förvanskning av ”hosthäva” – växten har i äldre tider använts som hostdämpande medel. Något samband med hästhovar finns inte, vare sig hos blomman eller bladen.

Notera dock att det mest spridda och använda engelska vulgärnamnet är coltsfoot, med alternativnamn bland andra horsehoof, ass’s foot, foalswort eller bullsfoot. Tussilagons blomning är viktig för tam-bin, den tidiga blomningen och bra pollen och nektar gör att bina får till ett drag på tussilagon.

Källa: Wikipedia
FOTO: KRISTINA KJELLGREN