Tomas Lång, kyrkoherde i Älvsby församling går vidare mot nya utmaningar

Han brinner för själavård och undervisning, har svart bälte i karate och var en gång i tiden en av de yngsta i landet att axla rollen som kyrkoherde. Vi pratar om Tomas Lång, kyrkoherden som nu väljer att följa sitt hjärta och se an de utmaningar Herren har framöver.

Tomas Lång är ett välkänt namn i Älvsby socken. På luciadagen är det 22 år sedan han som komminister kom till Älvsby församling och inom bara ett par år kom att bli församlingens herde. Då, endast 33 år gammal, som en av landets yngsta.

-Det har varit en fin tid i en fin bygd, minns Tomas och berättar att han under åren lärt känna många personer som kommit att spela en aktiv roll, både i församlingen och i hans eget liv.

-Överlag tycker jag att människor i Piteälvdal är välkomnande, och det har varit en bidragande orsak till att jag trivts så bra under alla dessa år, förklarar Tomas.

Tomas Lång hoppas kunna arbeta mer med samtal och själavård framöver.

Men nu, efter 20 år som kyrkoherde, känner han att det är dags att gå vidare mot ett nytt kapitel i livet och han ser med nyfikenhet fram emot vilka dörrar Herren har att öppna för honom. Men först vill han stanna upp och landa i sig själv.

-Någon gång i livet behöver man få stanna upp och vänta in vad Herren har i beredskap. Jag känner mig priviligierad som kan ta mig den möjligheten det närmsta halvåret.

Han ser sig inte som någon blivande pensionär, sin ledighet kommer han att fylla med diverse olika sysslor. Bland annat ger det honom möjlighet att umgås med sina föräldrar bosatta i södra Sverige och det nyförvärvade huset i Hollsvattnet behöver både vård och omsorg. I bokhyllan ligger många böcker olästa som han nu hoppas hinna titta i.

-Jag tänker inte ligga på latsidan och min förhoppning är att även hinna komma i form under det kommande halvåret, säger Tomas och avslöjar att han alltid gillat att sporta.Genom åren har det funnits både simning, löpning och kampsporter på schemat.

Vad den nya agendan kommer att fyllas med är ännu oklart, men några planer finns ändå. Drömmen är, att med tiden få arbeta mer med själavård, samtal och undervisning, och sedan hålla någon förrättning lite då och då.

– Jag kommer att finnas kvar i Hollsvattnet och även fortsätta arbeta som präst så länge jag bara orkar, avslutar Tomas.