Finnäset unikt i Europa

En stig till forntiden. Informationsskyltar berättar om de fornlämningar som hittats och markerats.

En stig till forntiden. Informationsskyltar berättar om de fornlämningar som hittats och markerats.

För 7000 år sedan nådde en av bottenvikens nordligaste vikar ända in till Finnäset i Manjärv. I viken som tjänade som utlopp för dåtidens Piteälv, låg en ö där människan bosatte sig. På Finnäset, ett par kilometer från Manjärv, finns fornlämningar som är unika för Norden – och Europa.

Efter landhöjningen som skett efter inlandsisens försvinnande är det svårt att föreställa sig att havet nått hela vägen hit. Rester efter vikaresälar och olika fiskar avslöjar dåtidens matvanor. Informationsskyltarna berättar om fångstgropar som använts till att fånga främst hjortdjur, men även om andra typer av fällor. Människorna ville inte lägga all energi på att jaga efter bytet, då var fällor ett bra alternativ.

Skörbrända stenar visar att man använde elden för att tillaga den mat man åt.

Skörbrända stenar visar att man använde elden för att tillaga den mat man åt. Notera de skarpa kanterna som uppstått när stenarna spruckit av att många gånger ha hettats upp och svalnat.

Det finns relativt gott om bostadslämningar i Norrbotten. De flesta syns som flacka gropar i marken. Idag utgörs de flesta platserna av tallhedar med lingonris och lav, och bara ett tunt jordlager. Det tunna jordlagret gör att groparna fortfarande syns efter flera tusen år.

Klimatanpassade boplatser

På Finnäset hittar vi idag rester efter en boplats, en hyddbotten som avslöjar grunden för en bostad på ungefär 25 kvadratmeter. Stenålderns människor grävde sina grunder en bit ner i marken för att trotsa klimatet. Svalare under sommaren, varmare under vintern.

Rödockran unik

Vad som verkligen utmärker Finnäset, är de gravar som påträffats. På Finnäset och ett tiotal andra norrbottniska platser har markerade gravar hittats. Markeringen består i en stensamling ovan jord, med en stående sten i ena änden. Vid arkeologiska utgrävningar har man funnit att gravens inre färgats röd med hjälp av rödockra. Just detta saknas för gravar i övriga Europa under motsvarande tid, vilket gör Finnäset unikt.

På en bädd av blodröd sand ... Skylten berättar om sättet människan begravdes under stenåldern. Stensättningen som markerar graven är inringad med rött.

På en bädd av blodröd sand … Skylten berättar om sättet människan begravdes under stenåldern. Stensättningen som markerar graven är inringad med rött.

Stenåldersmänniskan

Tack vare den röda sanden såg arkeologerna en tydlig bild av skelettet som sedan länge brutits ned. Människan som begravts var ungefär 165 cm lång och var i 25-35-årsåldern. Det är oklart huruvida det var en man eller en kvinna. Efter urgrävningen återställdes graven till sitt ursprungliga skick. De fåtal flisor från skelettet som inte brutits ned återfinns idag på Silvermuseet i Jokkmokk.

Grav i Finnäset, daterad till 5000 år f-Kr. Foto: Silvermuseet /Lars Liedgren

Grav i Finnäset, daterad till 5000 år f.Kr. Notera de vita märkena som blivit av skelettet. Du kan lätt urskilja de största delarna i ett ben. Foto: Silvermuseet /Lars Liedgren

Värt en dagsutflykt

Finnäset är helt klart värt en resa. Vi har nära till Manjärv och åkte dit för att visa ungarna, och insåg snabbt att det här är spännande för alla, oavsett ålder. Vid stigens början finns både eldstad med sittplatser och ett bord med bänkar, perfekt för matsäcken. Nästa gång du vill gå på tur i skogen, med eller utan ungar, med eller utan hund, ja med eller utan sällskap – välj Finnäset!

Läs mer

Tidsresa i Pite Älvdal (PDF)

FOTO: Frida Sandman och Silvermuseet / Lars Liedgren

Om Skribenten
Frida är en inspirerad tvåbarnsförälder som kan liknas vid en schweisisk armékniv; multifunktionell till max. Förutom idéer producerar hon annonser och artiklar. Brinner för (och med) byaanda och drömmer om världsfred.